Humor, ironi & allvar
Västerås
Studerande
Sambo med en Anna
Husse till två katter
Klassiskt liberal
Vegetarian
Pacifist
Musikintresserad
Följer Smederna Speedway
Innovationsteknik
Företagsekonomi
Statsvetenskap 60 p
Genusvetens. 30 p
Historia 15 p
Webbdesign 15
Gam läser om en man som gör ost på sin frus bröstmjölk. Jag längtar till Gam får bröstmjölk. Då ska vi äta pizza. Jag ska göra mozzarella och någon vanlig sort som jag kan riva. Det är väl bara Gams medgivande som krävs. Det är enklare att få en människa än en kos medgivande. Svarar kvinnan ja och barnet får tillräckligt – då kan jag inte se några moraliska dilemman.
I går slappade vi järnet – nästan. Eftersom jag inte gick ut och slapp riskera bakfylla, så kunde vi ta oss ut till Hälla. Det var ett tag sen vi var där ute för “affärer”. Vi inledde på Ikea. Taket höll. Vi hittade väl inte så mycket. En rätt snygg bokhylla och ett svart kök. Snyggt. När vi skulle gå ut var jag världens elakaste sambo som vägrade en pizzaslice och dricka för en tia. “Jag tänker inte äta själv”, var det någon som sa surt när vi gick ut och ingen andra än Gams familj kan förstå hur surt det kan låta.
Efter Ikea blev det Rusta. Där hittade vi en del nyttigheter. Fröer – kattgräs och morötter. AAA-batterier. En Käck. Kanske nått mer.
Willys Hälla – vår favoritbutik i Västerås. Där trivs vi. När vi går på Willys Hälla så inser vi hur mycket vi saknar den sidan av stan. Tyvärr – lägenheten – ja, jag ska inte tjata mer om den. För liten. Vi köpte Morotskaka.
Plantagen – eftersom jag ville se vad Påskliljorna kostade. Tänkte köpa några, men det är ingen brådska än. Balkongen sitter kvar ett tag till.
Buss hem.
Det var ungefär så.
Väl hemma såg vi på film.
I dag blev en Google-morgon. Jag försökte googla mina dyraste skivor. Det gick så där. Svårt att hitta bra utropspriser, så jag får chansa lite – eller ringa det där telefonsamtalet till Depeche Mode-samlaren. Får se hur jag gör.
Åkte till jobbet och det gick bra, om än inte lika bra som i helgen. Tänk om man kunde ligga på över 200 spänn i timmen varje dag. Det kommer, det kommer…
Om ett par-tre månader så kanske…
Nej, nu ska vi snart sova.
Undrar om fler personer än jag tycker att kommentars-funktionen i de flesta dagstidningarna är helt meningslösa? Folk skriver en massa skit – mest för att djävlas och vara dryga. Bara för att de kan. Det skapar inte en ny dimension kring läsningen – de tappar en.
Etiketter: Dagbok
Har använt förmiddag till att bland annat försöka värdera en massa skivor jag har för avsikt att sälja. Nu snackar vi inte samtliga, runt 1000 titlar, skivor jag äger – även om allt ska bort. Jag orkar inte flytta runt på skiten mer.
Det är tyvärr svårt att hitta bra kataloger som värderar skivor på ett bra sätt. Det handlar ju inte om att jag vill ha ut max-pris, men gärna ett BRA pris.
Det verkar dock som att många band ska säljas i klump. Har man 30 vinyler med ett band kan det vara mer värt att sälja de fem och fem, eller tio och tio. Det är enklare att hitta köpare som känner mödan värd. Det kan ju inte vara kul att köpa en skiva som ska fraktas runt över halva jordklotet.
Nu ska jag göra lite annan nytta.
Det kallas att jobba.
Etiketter: Dagbok
Har blivit bjuden på en släktträff nere i Vara i påskhelgen, men det finns ingen möjlighet att åka då. Förmodligen så jobbar jag och betala 600-800 för att åka tåg ner dit känns inte helt försvarbart just nu.
Det blev lugnt i går kväll. Köpte ett sexpack nödraketer och kollade på film – “Luftslottet som sprängdes”. Ojämn film som dessbättre var bättre i slutet än i början.
Cyklisten hörde av sig om utgång, men vid tio var jag inte speciellt sugen. Det kändes bara jobbigt. Försökte få tag i Hallstahammar, men det gick inget bra. Vet inte ens om de åkte in till stan – eller om de kvar där ute. Jag vet inte hur jag gjort ändå. Ibland kan jag bli öl-sugen, men krogen känns mest dryg. Bishop kan fungera, men sen är intresset svalt. Bishop är också sval. Går man dit med ett par kompisar är det okej, men att stå där och se helt lost ut – nja.
Senast jag var där var Slumlord kul att träffa, men knappast det gäng som satt vid bordet. Det var ju inte ens läge att heja runt på dem, eftersom jag vet att de aldrig hejar tillbaka. Jag är inte tillräckligt cool. Undrar hur coolt det är att hänga i gäng på krogen när man alla är runt 35-40 år och bete sig som att öl är det häftigaste som finns? Såg ett par från det gänget utanför systemet i går. Det tjoades och viftades med öl. Ehhh, va? Vi har faktiskt kunnat gå på systemet sen vi var 20. Det är inte speciellt upphetsande att vara 40 och hålla i en kasse öl – det är normalt.
Tänkte ringa Televinken, men när klockan blev 22 blev det film. Lika värt det – eller mer värt.
Somnade på två sekunder vid klockan ett, men vaknade vid sex. Kunde inte somna om och har följt Vasaloppet nu på morgonen. Helt okej.
Vi får se vad som händer i dag.
Etiketter: Dagbok
Hemma själv – har lyssnat på Kents “Röd” och nu på Alkbergs “Nerverna”.
Har kollat med Poser och Cyklisten om att ta en öl, men ingen av dessa båda törstiga herrar kunde så jag kommer väl att få sitta på en bänk i någon park någonstans. Eller så står jag över. Att åka till Hallsta var aldrig något alternativ, eftersom jag var tvungen att jobba.
Åkte hem från jobbet via stan och köpte nya tulpaner. De livar upp så här års tycker jag.
Kollade, precis som på Biltema här om dagen, efter ett bra tak till katthuset, men lyckades inget hitta. Kollade bara på Clas Ohlssons, men det finns väl inte så många andra ställen. Får bli Bauhaus eller liknande.
När jag kom hem fixade jag det tak som vi faktiskt har. Satte fast beslag under så nu kan katterna stå på det utan att det buktar in. Det blev bra och det tog ungefär en kvart att fixa. Nu kan huset bli klart innan våren kommer.
Nu vet jag inte. Inväntar Gam, men hon verkar kunna bli sen så jag vet faktiskt inte vad jag ska hitta på. Fick ett erbjudande om att gå ut på Pluto, men där har min gräns gått för länge sen. Senast jag såg killen ute så kände han inte igen mig och det är inte första gången. Så kul är det inte.
För några år sen hade jag lätt åkt ner själv och tagit en öl, men efter Billans nedgång så finns det inget givet ställe. Att gå själv på Bishops lockar föga, men det är väl egentligen det enda stället som fungerar. Undrar vad Televinken gör…men han brukar vara ungefär lika sugen som jag…
Helst av allt vill jag nog bara ta ett par folköl och fixa ihop mina musiksidor, de som man kan ana sig till i menyn.
Äsch, vi får se.
Etiketter: Dagbok
Känner mig lite trött i dag. Ganska så ovanligt, men jag tror det beror på de buss- och de bilturer som hörde dagen till.
I går hände väl inte så mycket egentligen.
Vi tog det lugnt här hemma innan det var dags för Gam att plugga och mig att gå över till Syster och fika. Det är ju som bekant sportlov och alla tre barn var där. Det var helt okej och även morsan hade tagit sig dit. Jag var lite seg…
Gick till jobbet lite innan fem och jobbet var ungefär om vanligt. Kul – men även som ett jobb är mest. Skjuts hem halvvägs – bra deal det där.
I dag skulle jag träffa en potentiell arbetsgivare i Kungsör så det blev buss och bil. Buss till Köping, där Gams farsa hämtade upp mig, och sen åkte vidare till hans gamla vän som har ett företag i metropolen Kungsör. Det jag tidigare visste om Kungsör var att de har den flera gånger eldhärjade pizzerian Juventus, en kiosk på torget där man kliver av bussen från Köping, en Konsum nära samma torg, en kyrka på höjden, som man måste gå runt för att nå den gamla järnvägsstationen. Jag vet inte om det stannar några tåg, men Arbogatåget mot Stockholms som går söder om Mälaren borde väl gå där? Det är mitt tips, men jag orkar inte kolla in Sveriges mest “inställda” webbplats – SJ.
Jaja, Gams farsas kompis visade sig vara djävligt bra och vi får se vad allt det där leder till. Någonting bra hoppas jag. Gam skulle ringa på ett jobb i Köping och skulle hon få det så vet jag inte vad vi har kvar i den här stan att göra.
När vi var klara åkte vi tillbaka till Köping, för att plocka upp Gams övriga familj, och sen vidare till Västerås. Snällt att få skjuts hem.
Nu kom Gam hem och vi ska äta. Ska bli gott som fan, för jag har bara ätit två mackor till frukost i dag. Jag är tillbaka i gammal god form. Jag tänker nästan aldrig på att jag borde vara hungrig och blir således inte hungrig.
Är det fler än jag som blir imponerade av extramaterialet på den tredje filmen i en trilogi när det står ungefär så här: “Som extra material ingår trailern till film ett och två”. Jag vet inte, men har man inte redan sett de andra två – eller måste man lockas med trailers?
Etiketter: Dagbok
I dag ska jag till Kungsör om jag förstått det hela rätt.
Det kan bli en resa det…
Jag har varit där en gång tidigare. Jag tog bussen till torget, gick runt Konsum och kyrkan ner till den hyfsat övergivna stationen, där jag fick ta en buss till Eskilstuna.
Etiketter: Dagbok
En ganska lugn dag som inleddes med att jag låg hemma och slöade, medan Gam åkte ner och tränade. Vid ett åkte jag ner mot stan för att träffa Gam och efter ett tag kom hennes farsa och bror för lite lunch ute på Pizza Hut.
Efter PH blev det Mediamarkt innan jag fick skjuts till jobbet. Vi kollade efter Bones-dvd:er, men priserna var sjukt höga – om ni frågar mig. Klart att det är värt med sex dvd:er för 250 spänn, men det är drygt när man vet att bolagen pressar ut det sista de kan ur serierna.
Fick skjuts så jag slapp gå hela vägen hem från jobbet. Skönt. En promenad på en kvart är perfekt.
Har fått svar från två av cirka 40-50 sökta jobb. I går kom det tredje. De berättade att de tagit emot min ansökan. Positivt med företag som faktiskt tar sig tid. Kul.
I dag funderar jag på att ta en tidig lunch och passera Syster på väg till jobbet. Vi får se hur det blir med det – om de är hemma vill säga.
Etiketter: Dagbok
Egentligen inte mycket att säga. Gam åkte ner och tränade, medan jag låg hemma med en katt på magen och bloggade. Diskade lite innan Gam kom hem och sen fixade hon mat.
Gam är duktig. Det krävs en del för att ta sig ner till gymmet helt själv en trist tisdag.
Åkte till jobbet med buss. Som vanligt. Jag vill börja cykla – eller i alla fall börja kunna gå. Det är lite för snöigt än. Det tar för lång tid att gå och jag vill inte riskera att halka. Det känns gubbigt, men så är det.
Fick skjuts hem – halvvägs. Har en kollega som bor vid Vetterslund, så jag fick åka med dit. Skönt att slippa snurra runt med buss så sent på kvällen.
Just det – läkaren ringde i morse. Han drog tillbaka alla sina planer vad gällde operation. Tidigare sa han att min förra läkare var dum i huvudet som inte gick vidare med operationen, att min rygg hade 50 procents chans att bli bättre och att han aldrig skulle skicka iväg mig på magnetröntgen om det inte handlade om en operation i slutänden.
Nu när han ringde så var det annorlunda. Det var samma problem som tidigare, men nu var det inte längre akut. Chansen att en operation skulle lyckas var plötsligt “bara” 50 procent så…tack!
Psykologin med 50 procents chans känns lite som ett halvfullt eller halvtomt glas med vatten. Klart att läkaren vänder innebörden så att den ska passa. Psykologi på en barns nivå.
Det bästa är väl att jag gått ett varv till med skiten. Jag har visat Gam vad som händer och att det inte bara var jag som var slö förut – det här är vad som händer. Klart att jag är besviken, speciellt som den här läkaren lovade och gav mig förhoppningar, även om jag brukar säga att jag tror på det när jag ligger på operationsbordet. Det är väl klart att man hoppas. Man är väl inte dum i huvudet för det? Synd bara att det kostade runt 700 spänn. För 700 spänn hade jag lika gärna kunnat ligga och ha ont utan att träffa någon läkare.
Gjort är gjort och nu är det ett avslutat kapitel – i dubbel bemärkelse. Jag mår förbannat mycket bättre i dag än för bara en vecka sen.
I dag åkte Sportklubben ur slutspelet i bandy. Det här måste vara Mesta Mästarnas sämsta säsong sen åttiotalet. Dålig serieplacering, ut i kvarten, herregud.
Nu är det bara att invänta isracing-cyklarna ute på isen den 24:e mars. Landskamp. Det ska bli djävligt kul och i dag frågade jag om ledighet och fick det.
Etiketter: Dagbok
Läser att e vill förbjudna öppna Wifi-nät i i Storbritannien. Sjukt. Ni vet såna där trådlösa nät folk kan koppla upp sig mot på caféer med mera.
Hoppas inte att lagen kommer hit och det finns tyvärr bara ett parti som kommer att vara emot den – Piratpartiet.
Etiketter: Kommunikation
Söndagen var lugn. De söta små griskultingarna var väl dagens sötaste. Vi läste om att alla grisar på Vallby friluftsmuseum slaktas. Trist.
Jag har ju skrivit om det förr. Människor som faktiskt tror att de gör grisarna en tjänst genom att låta dem leva ett “lyckligt” liv innan slakt. Det är klart att VF:s grisar har det bättre än grisar som odlas upp i trånga utrymmen, men om slutprodukten ändå handlar om mord så kan jag inte försvara dem. Det handlar bara om en accepterad och förädlad form av speciesism.
Det är med de mildaste av ord: Mycket tråkigt.
Jag “känner” eller är bekant med en av djurskötarna och vet att de inte menar illa, men resultatet är dock detsamma.
I går skulle jag ringa runt till olika myndigheter. Tyvärr är det inte så lätt när man får olika deadlines satta och personerna man ska söka upp är på tjänsteärende hela dagarna. Jag gjorde mitt bästa.
Arbetsförmedlingen var ett kapitel för sig. Min arbetsförmedlare hade samlat ihop en grupp med människor och förklarade att hon inte hade tid att träffa oss. Hon tar inte emot besök – e-post räcker om det skulle vara något. Ett plus är att hon faktiskt litar på människor, minus att de där som satt där och varit arbetslösa i månader, eller kanske år, inte blir sedda.
Jag ska kolla upp en jobbcoach. Borde givetvis välja någon inom min profession, men problemet är att jag inte kan stå som arbetssökande under den. Jag får kalla mig ekonom på AF, eftersom innovationsteknik är ett okänt begrepp. Hur kan man då bli coachad kring den? Jag ska kolla upp starta eget bidrag.
På kvällen var det jobb och jag träffade nya chefen. Jag ska inte skriva jobb – det gör jag aldrig, men ingen vet ändå vad det handlar om. Jag kände igen honom och han kom fram och pratade. Lugn och lyssnande. Det känns bra, även om jag inte skulle få vara kvar. Det var min bästa dag sen jag kom tillbaka från sjukskrivningen – kanske den bästa sen jag började. Nu när ryggen är bra igen kunde jag slappna av och bara koncentrera mig på att vara mig själv. Jag tror jag tjänade 1/3 av förra månadens lön på fyra kvällar. Hur mycket jobbade jag förra månaden? Trettio kanske.
Det kändes på många sätt som en nystart. Jag har fått tillbaka min energi.
På kvällen struntade jag i bussen och gick jag hem med en kollega som bor ett par stenkast bort. Hon är “äldre” och det hade säkert tagit henne två timmar att släpa hem cykeln själv i snömodden. Nu tog jag hennes cykel och vi var hemma på 45 minuter – snön till trots. När vi kom hem frågade hon hur man blir så snäll som jag är. Det finns ett mycket långt svar på den frågan, men ett kortare skulle kunna vara att jag faktiskt bryr mig om mina medmänniskor och tycker om dem som är snälla tillbaka. Ett tack är snällt – och sen vet jag att hon gör ett otroligt arbete med hemlösa människor i Västerås. Såna människor förtjänar en hjälpande hand. En annan kort förklaring skulle kunna vara att hon bara hade en stor portion tur och träffade en person som älskar att vara ute och gå. Efter mina veckor hemma, sängliggandes, vill jag gå flera mil. Jag älskar den friska luften, även om den är fylld med en otrolig stor dos med vind. Själv bryr jag mig inte om vilken folk väljer att tro på.
Etiketter: Dagbok
Blue Turtle - skor
Hotstuff - musik
Komplett - datortillb.
Nitty Gritty - kläder
Benvenuti alla Federazione Ciclistica Italiana
