Humor, ironi & allvar
Västerås
Studerande
Sambo med en Anna
Husse till två katter
Klassiskt liberal
Vegetarian
Pacifist
Musikintresserad
Följer Smederna Speedway
Innovationsteknik
Företagsekonomi
Statsvetenskap 60 p
Genusvetens. 30 p
Historia 15 p
Webbdesign 15
…så ska det fan ske med stil!
Den “nya” bloggen finns här och om du läser mitt rss-flöde så är det den här adressen som gäller från och med nu!
Etiketter: Bloggen
Har inte bloggat på en vecka – nästan.
I måndags var det lugnt. Fixade lite med “nya jobbet” på förmiddagen, innan jag åkte till kvällsjobbet.
Tisdag.
Fixade lite med dag-jobbet. Det är lite som måste fixas. Det är lite som att vara egen, även om jag får “lön” av någon annan. Det är en del som måste fixas.
Åkte tidigare till kvällsjobbet. Det har varit en bra vecka där och det är som dag och natt mot när jag pluggade. Som dag och natt från innan jag tvingades ligga hemma. Det är skönt som fan!
Onsdag.
Som i tisdags. Ungefär.
Torsdag.
Problemet med att blogga en vecka åt gången är att man inte minns allt. Speciellt inte nu, haha. Jag har gjort listor på dagarna och studerat olika företag. Jobbade på kvällen. Det har som sagt var varit en bra vecka sett till tidigare.
Fredag.
Jag och Gam åkte till Copp Extra och handlade, innan Gam tog sig till träningslokalen och körde ett stenhårt tvåtimmarspass. Själv åkte jag hem och städade. Knäskura golvet och skit – bara för att moppen har pajat och den andra vi har står hos Poser sen flytten.
Trodde nästan att vi skulle få besök i helgen, eftersom vi alltid får det när vi städat. Det brukar komma som ett brev på posten – fast snabbare.
På kvällen blev den tacos, länge sen sist, och Let’s Dance. Inte helt oväntat åkte Molly ut efter domarnas tredjeplacering. Synd, synd – men nu när Gam ska börja titta på Så ska det låta kvittar det. Det har ju varit mycket skriverier på löpsedlar och i tidningar angående Let’s Dance-röstningsförfarande. Vem fan bryr sig om Willy vinner, haha.
Lördag.
Jag åkte till jobbet och hejade på Millwall med son på vägen dit. Två timmars jobb – helt okej och mycket lugnt.
Åkte hem.
Träffade en galning som bygger sina invandrarfientliga åsikter på nationalromantisk skönlitteratur. Jag blir så trött och orkade inte hålla tyst om det heller. När fan går gränsen? Det är klart att man ska ta diskussionen med idioter, men med folk som har en tvåårings intelligens…? Det är bara dumt. Men man ska fan aldrig vara tyst när bra människor i ens närhet hånas för deras invandrarbakgrund.
“Jag tycker invandrare ska ge mig halva deras förmögenhet, för jag har gett dem min”.
Jaja…vi har alla våra begräsningar. Synd bara att vissa människors begränsningar tycks vara intellektuella.
Väl hemma städade jag lite, innan jag bloggade. Sen mat och Melodifestivalen. Tyckte väl inte att vinnarlåten var den bästa, för Melodifestivalen, i ett relativt bra startfält. Det var väl två-tre låtar man inte orkade med, men resten går helt klar att lyssna på om det skulle råka bli så. Salem och Ola var väl lite roligare, en viss Jöback den enda riktigt professionella.
I dag blir det en timme på jobbet, medan Gam sitter hemma och läser. Det ser inte ut som skönlitteratur – turligt nog. Nej, klart att skönlitteratur är okej – i rätt sammanhang.
Nu ska jag ta en kopp te, duscha och ta en buss.
Etiketter: Dagbok
I dag tog jag debatten mot en kille som tycks ha levt under en sten i hela sitt liv. En sån där snubbe som vet hur livet är, men som har noll och förbannade intet koll.
Det kan låta stöddigt – men är man direkt outbildad ska man kanske inte ta strid mot människor som förmodligen läst betydligt mer historia, ekonomi och statsvetenskap.
Men människor som är direkt dumma – de vet inte bättre.
Jag blev dock lite chockad – vilken okunskap vissa människor svänger sig med, utan att själva reflektera över den. Jag kallar de dumma, Gam skulle kort och gott kalla de Sverigedemokrater eller möjligen nazister.
Efter att ha hört killen för 1000:e gången komma med en ointelligent och främlingsfientlig kommentar och fått mothugg av en andra generationens invandrare för 40:e gången, så reste jag mig faktiskt upp och ifrågasatte hans ståndpunkt kring svensk tillväxt-, invandrings- och välfärdspolitik. Den uppläxningen jag fick ska jag sent komma att glömma – inte för att den var bra, utan för att den var påhittad.
Han menade att invandrare som kommer hit ska vara tacksamma. Jag föreställer mig att han menade tacksamma som fått komma till det här underbara landet med överintelligenta människor, men det sa han inte rakt ut.
När jag försökte förklara den svenska ekonomins uppgång som inleddes efter andra världskriget – sågade han av det direkt.
Nej, så här var det:
Givetvis var det inte den gamla mossiga kungamakten som fick det här landet på fötter. Att tro det är ju bara ett bevis på hur man vill att historiens gång ska vara. Är man nationalist är det givetvis skönt att kunna luta sig tillbaka mot den tiden då Sverige var ett mäktigt land, internationellt sett. Att tro att den svenska välfärden skapades under ett gammalt starkt kungadöme är ungefär lika intelligent som att tro på tomtar och troll. Det som istället många vet, är att ekonomiska system gynnas av demokrati – inte diktaturer. I Sverige gick utvecklingen, som i många andra länder långsamt, men när svenska män ingen nu levande människa tror väl att Sverige varit ett bra land att leva i om inte samtliga män fått rösträtt 1909, och 1923, och kvinnorna 1921 (1). Jo, det fanns faktiskt män som inte hade rösta före 1923 – de som inte fullgjort sin värnplikt. Socialbidragstagarna fick inte rösträtt före 1945 och sen har vi det där med ålder, men det hör egentligen inte hit. Så är det.
Vad gäller den svenska tidiga industrialiseringen. Jag orkar inte gå in på några detaljer, men de flesta utbildade människor vet att den svenska industrialiseringen inleddes efter 1850, medan exempelvis Storbritanniens var runt 100-150 år före. (2)
Att Sverige var ett fattigt land under 1800- och tidigt 1900-tal är även det kända fakta. Många av de som utvandrade hade fler skäl än bara fattigdom, men fattigdomen var en klart bidragande orsak. (3) Att därför komma dragandes med den tidigare svenska kungamaktens väl mot det svenska folket och ett väl fungerande system mot fattigdom (som byggts upp under generationer), skulle inte bara få Per-Albin Hansson att vända sig i sin grav.
Till och med den mest inbitne nyliberalen måste erkänna att de tidiga industri-arbetarna inte hade det gott ställt. Att tro att den svenska staten la pengar på hög för en framtida svensk välfärd faller på dess egen orimlighet.
Går man igenom Aseas historia känns det föga troligt att de större industriföretagen i Sverige tillförde extrema mängder pengar till välfärdstaten före andra världskriget. (4)
Telecom-marknaden och den svenska välfärden. Den svenska välfärden byggdes, enligt mig, upp från andra världskriget. I mina öron, och utan fotnot, känns Telecom-marknaden lite för modern för att flera svenska generationer ska ha byggt upp den innan invandringen kom till Sverige.
Vad jag däremot tror är att Sverige är ett land som byggts upp av invandrare i generationer. Under den svenska “storhetstiden” kämpade inhyrda legosoldater under “svensk flagg”, samtidigt som belgare och holländare importerades för att lära oss att göra vapen. Utan den arbetsinvandringen som behövdes under 1900-talet hade svensk industri inte blivit vad den faktiskt blev – och i vissa fall än i dag är. Det svenska kulturen ä och har alltid varit en djävla märklig blandning och inget jag känner att är vare sig bra eller dåligt.
Så – frågan är om det ska vara invandrarna eller svenska som ska känna tacksamhet. Jag tror, på fullaste allvar och utan att tro at jag är tokig, att vårt gemensamma arbete bidragit till att Sverige är vad det är.
Sen kan man ha åsikter om att många invandrare i dag inte har arbete och lever i utanförskap. Det får man tycka – men att skylla det på invandrare eller flyktingar, som inte kan påverka sin situation, är både endimensionellt och okunnigt.
__________
(2) Get Educated – Kap 4: Tidsperioden 1870-1914, del 1
(3) Wikipedia.se – jaja, Wikipedia som länk är inte det bästa
Etiketter: Främlingsfientlighet, Politik
I går fick jag ett brev där mitt namn stod, min förra gatuadress och slutligen mitt postnummer från Eskilstuna. Sen stod det Eskilstuna – snyggt och prydligt.
Utan en sån där gul adressändringslapp så kom den hit.
Märkligt – men skönt att se att det ibland lönar sig att ha ett ovanligt namn.
Etiketter: Dagbok
åka till jobbet. Det tycks fixa sig med den här bloggen. Gam tyckte mest att jag var nördig, eftersom jag tycker det är drygt att byta adress på bloggen igen. Jag har gjort det en gång och tvingats byta rss-flöde tre-fyra.
Sen 2004.
Klart att man blir matt!
Etiketter: Dagbok
Jag vet inte om jag orkar – men jag måste flytta bloggen eftersom Blogger ska göra om sitt system.
Det känns mest drygt…
Etiketter: Bloggen
Gam läser om en man som gör ost på sin frus bröstmjölk. Jag längtar till Gam får bröstmjölk. Då ska vi äta pizza. Jag ska göra mozzarella och någon vanlig sort som jag kan riva. Det är väl bara Gams medgivande som krävs. Det är enklare att få en människa än en kos medgivande. Svarar kvinnan ja och barnet får tillräckligt – då kan jag inte se några moraliska dilemman.
I går slappade vi järnet – nästan. Eftersom jag inte gick ut och slapp riskera bakfylla, så kunde vi ta oss ut till Hälla. Det var ett tag sen vi var där ute för “affärer”. Vi inledde på Ikea. Taket höll. Vi hittade väl inte så mycket. En rätt snygg bokhylla och ett svart kök. Snyggt. När vi skulle gå ut var jag världens elakaste sambo som vägrade en pizzaslice och dricka för en tia. “Jag tänker inte äta själv”, var det någon som sa surt när vi gick ut och ingen andra än Gams familj kan förstå hur surt det kan låta.
Efter Ikea blev det Rusta. Där hittade vi en del nyttigheter. Fröer – kattgräs och morötter. AAA-batterier. En Käck. Kanske nått mer.
Willys Hälla – vår favoritbutik i Västerås. Där trivs vi. När vi går på Willys Hälla så inser vi hur mycket vi saknar den sidan av stan. Tyvärr – lägenheten – ja, jag ska inte tjata mer om den. För liten. Vi köpte Morotskaka.
Plantagen – eftersom jag ville se vad Påskliljorna kostade. Tänkte köpa några, men det är ingen brådska än. Balkongen sitter kvar ett tag till.
Buss hem.
Det var ungefär så.
Väl hemma såg vi på film.
I dag blev en Google-morgon. Jag försökte googla mina dyraste skivor. Det gick så där. Svårt att hitta bra utropspriser, så jag får chansa lite – eller ringa det där telefonsamtalet till Depeche Mode-samlaren. Får se hur jag gör.
Åkte till jobbet och det gick bra, om än inte lika bra som i helgen. Tänk om man kunde ligga på över 200 spänn i timmen varje dag. Det kommer, det kommer…
Om ett par-tre månader så kanske…
Nej, nu ska vi snart sova.
Undrar om fler personer än jag tycker att kommentars-funktionen i de flesta dagstidningarna är helt meningslösa? Folk skriver en massa skit – mest för att djävlas och vara dryga. Bara för att de kan. Det skapar inte en ny dimension kring läsningen – de tappar en.
Etiketter: Dagbok
Har använt förmiddag till att bland annat försöka värdera en massa skivor jag har för avsikt att sälja. Nu snackar vi inte samtliga, runt 1000 titlar, skivor jag äger – även om allt ska bort. Jag orkar inte flytta runt på skiten mer.
Det är tyvärr svårt att hitta bra kataloger som värderar skivor på ett bra sätt. Det handlar ju inte om att jag vill ha ut max-pris, men gärna ett BRA pris.
Det verkar dock som att många band ska säljas i klump. Har man 30 vinyler med ett band kan det vara mer värt att sälja de fem och fem, eller tio och tio. Det är enklare att hitta köpare som känner mödan värd. Det kan ju inte vara kul att köpa en skiva som ska fraktas runt över halva jordklotet.
Nu ska jag göra lite annan nytta.
Det kallas att jobba.
Etiketter: Dagbok
Har blivit bjuden på en släktträff nere i Vara i påskhelgen, men det finns ingen möjlighet att åka då. Förmodligen så jobbar jag och betala 600-800 för att åka tåg ner dit känns inte helt försvarbart just nu.
Det blev lugnt i går kväll. Köpte ett sexpack nödraketer och kollade på film – “Luftslottet som sprängdes”. Ojämn film som dessbättre var bättre i slutet än i början.
Cyklisten hörde av sig om utgång, men vid tio var jag inte speciellt sugen. Det kändes bara jobbigt. Försökte få tag i Hallstahammar, men det gick inget bra. Vet inte ens om de åkte in till stan – eller om de kvar där ute. Jag vet inte hur jag gjort ändå. Ibland kan jag bli öl-sugen, men krogen känns mest dryg. Bishop kan fungera, men sen är intresset svalt. Bishop är också sval. Går man dit med ett par kompisar är det okej, men att stå där och se helt lost ut – nja.
Senast jag var där var Slumlord kul att träffa, men knappast det gäng som satt vid bordet. Det var ju inte ens läge att heja runt på dem, eftersom jag vet att de aldrig hejar tillbaka. Jag är inte tillräckligt cool. Undrar hur coolt det är att hänga i gäng på krogen när man alla är runt 35-40 år och bete sig som att öl är det häftigaste som finns? Såg ett par från det gänget utanför systemet i går. Det tjoades och viftades med öl. Ehhh, va? Vi har faktiskt kunnat gå på systemet sen vi var 20. Det är inte speciellt upphetsande att vara 40 och hålla i en kasse öl – det är normalt.
Tänkte ringa Televinken, men när klockan blev 22 blev det film. Lika värt det – eller mer värt.
Somnade på två sekunder vid klockan ett, men vaknade vid sex. Kunde inte somna om och har följt Vasaloppet nu på morgonen. Helt okej.
Vi får se vad som händer i dag.
Etiketter: Dagbok
Hemma själv – har lyssnat på Kents “Röd” och nu på Alkbergs “Nerverna”.
Har kollat med Poser och Cyklisten om att ta en öl, men ingen av dessa båda törstiga herrar kunde så jag kommer väl att få sitta på en bänk i någon park någonstans. Eller så står jag över. Att åka till Hallsta var aldrig något alternativ, eftersom jag var tvungen att jobba.
Åkte hem från jobbet via stan och köpte nya tulpaner. De livar upp så här års tycker jag.
Kollade, precis som på Biltema här om dagen, efter ett bra tak till katthuset, men lyckades inget hitta. Kollade bara på Clas Ohlssons, men det finns väl inte så många andra ställen. Får bli Bauhaus eller liknande.
När jag kom hem fixade jag det tak som vi faktiskt har. Satte fast beslag under så nu kan katterna stå på det utan att det buktar in. Det blev bra och det tog ungefär en kvart att fixa. Nu kan huset bli klart innan våren kommer.
Nu vet jag inte. Inväntar Gam, men hon verkar kunna bli sen så jag vet faktiskt inte vad jag ska hitta på. Fick ett erbjudande om att gå ut på Pluto, men där har min gräns gått för länge sen. Senast jag såg killen ute så kände han inte igen mig och det är inte första gången. Så kul är det inte.
För några år sen hade jag lätt åkt ner själv och tagit en öl, men efter Billans nedgång så finns det inget givet ställe. Att gå själv på Bishops lockar föga, men det är väl egentligen det enda stället som fungerar. Undrar vad Televinken gör…men han brukar vara ungefär lika sugen som jag…
Helst av allt vill jag nog bara ta ett par folköl och fixa ihop mina musiksidor, de som man kan ana sig till i menyn.
Äsch, vi får se.
Etiketter: Dagbok
Blue Turtle - skor
Hotstuff - musik
Komplett - datortillb.
Nitty Gritty - kläder
Benvenuti alla Federazione Ciclistica Italiana
